misantropi

V A R G

Jag tror inte på det konstruktiva eller ens förklarande i att beteckna personer av en viss åsikt som rädda, även om jag själv gjort det vid minst ett par tillfällen. Jag tror heller inte det är ett korrekt antagande att förmoda att landets jägarkår skulle vara räddare för varg än gemene man.

Jägare är inte rädda. << Läs resten av inlägget >>

En brun ny värld

En fjärde trailer till The Road släpptes i dagarna. Jag har väl missat trailer två och tre, antar jag, men det gör inte så mycket. (Jag tror inte skillnaden versionerna emellan är särskitl enorm.) Dessutom har det släppts fem korta filmklipp från filmen. Sammantaget målar de upp en ljusare, det vill säga mörkare, bild av filmen - och är man inte rädd för spoilers kan man lugnt läsa vidare... << Läs resten av inlägget >>

Dumheter!

Och nu sitter jag här, inne på tredje pappaledighetsveckan och vet att nästa år vid den här tiden är jag fortfarande pappaledig (även om jobbstarten vid det laget ligger obehagligt nära tillhands). Eller om jag skulle ta ut semesterdagar? Skit samma, min sammanhängande ledighet på tema BARNEN slutar i alla fall inte förrän efter nästa midsommar. Och jag kommer - ohotad från tvåan - att gå in som segrare i kampen om vem som får vara mest pappaledig med barn #2 (och #1 förstås, men hon kommer att gå sina 15 timmar hos dagmamman, så det räknas inte helt och hållet). << Läs resten av inlägget >>

The Road

Så nu har äntligen en trailer dykt upp. Jag läste boken nån gång i vintras, tror jag, och kort därefter hörde jag talas om att en film var på väg. Men det är alltså först nu vi får se något som kan få det att vattnas i munnen på oss som gillade boken.

Eller gillade och gillade... Boken, av Cormac McCarthy är en av de bästa böcker jag någonsin läst. En oerhört stark upplevelse, vilket inte minst understryks av att jag ryste till varje gång jag kände igen någon av bokens scener i trailern. << Läs resten av inlägget >>

Cormac McCarthy - Vägen

Alfred Hitchcocks Fåglarna slutar med att huvudpersonerna ger sig av och lämnar det lilla samhället i händerna (eller vingarna) på fåglarna. De täcker marken, takåsarna, elledningarna - ja, de finns överallt och ser stilla på när de sista människorna lämnar deras värld. Kanske lämnar världen helt och hållet?1 << Läs resten av inlägget >>

1. 1. Daphne du Mauriers novell, som förstås är förlaga till Hitchcocks film, slutar ungefär likadant - med huvudpersonen Nat Hocken barrikaderad i sitt hus, rökande sin sista cigarrett, medan fåglarna attackerar hela Storbritannien.