Hur får man ADHD och hur kan man skydda sig?

I ett närbesläktat inlägg i avdelningen "I statens tjänst" kallar jag ADHD för ett "neuropsykiatriskt funktionshinder" och menar därmed att orsaken till det handikapp det kan innebära att vara drabbad av ADHD är fysiskt närvarande på något sätt. Typ, medfödd hjärnskada eller så.

Det är en av hörnstenarna i min syn på ADHD, DAMP och andra tillstånd som jag placerar längs ett spektrum av autism och autismliknande tillstånd, vilka sträcker sig från total inneslutning i "jaget" till total uteslutning av "jaget" - med en gråzon av "normaltillstånd" någonstans i mitten, att det existerar en punkt någonstans i hjärnan, en punkt som någon gång under fostrets eller det lilla barnets utveckling aktiveras - lite som ett neuropsykiatriskt Big Bang - och därefter utvecklas i endera riktning. Och att det är den medicinska autismforskningens huvuduppgift att hitta var denna punkt finns och när den aktiveras. Men det vete ändå fan om det räcker särskilt långt för att ge en korrekt bild. Det måste finnas andra faktorer som spelar in.

Gunilla Gerland berättar i En riktig människa om sin uppväxt i en gravt dysfunktionell miljö, vilket jag kortfattat redogör för här, tillsammans med en kort redogörelse för det miljörelativa handikappbegreppet. Och nyligen gjorda erfarenheter tillsammans med resten av den erfarenhetsbank i ämnet jag byggt upp under de senaste 10 - 15 åren får mig att återigen börja fundera över miljöns inverkan på hur funktionshindret utvecklas hos individen.

När människan föds är hennes hjärna ännu inte färdigutvecklad. Det tar cirka 11 - 12 år för hjärnan att växa till full storlek och ytterligare ca 13 - 14 år för den att "mogna"1. Därtill kommer det faktum att (symtom på) autism normalt sett inte går att upptäcka på barn under två års ålder2, samt att det i de allra flesta fall människor fått sin diagnos i vuxen ålder går att spåra symtom tillbaka till den tidiga barndomen.

"Uppstår" autism eller fanns det där från början? Är det en felprogrammering av mjukvaran eller en repa på hårddisken? Vilka yttre faktorer (=miljö) är betydelsefulla för hur det neuropsykiatriska Big Bang jag talar om ovan utvecklar sig? (Lorna) Wing's Triad - enkel och lättförståelig för de flesta - kanske kan ge oss svaret:

1. "Frånvaro av eller bristande socialt samspel, i synnerhet med jämnåriga."

Tänk dig en familj där man sällan talar med varandra -möjligtvis till, men sällan med. En familj med begränsat socialt umgänge och där bekantskapskretsen inte innehåller vänner/bekanta som har barn i samma ålder. Jag ser redan ett par familjer framför mig - familjer där ett eller flera barn fått en neuropsykiatrisk diagnos. Och det behöver inte vara dysfunktionella familjer á la Gerland, utan det räcker med det normalt avvikande.

2. "Frånvaro av eller bristande utveckling av verbalt och ickeverbalt språk."

Det hänger ju ihop med den första punkten att en familj där man inte samtalar och som har ett begränsat socialt liv utanför familjen inte heller förmår stimulera utvecklingen av ett verbalt språk, och knappast heller ett ickeverbalt, eftersom även det förutsätter att man kommunicerar med varandra.

3. "Repetitiva och stereotypa aktiviteter av vilket slag som helst."

Det må vara att det är så socialt accepterat att det inte anses repetitivt eller stereotypt att stirra på TV'n mellan 18 - 22 varenda kväll i veckan, eller att dricka ett sexpack folköl varje fredag och lördag. Och det må vara att många accepterar att samma anekdoter berättas av samma person(er) om och om igen - om än med viss oregelbundenhet. Men det enda som skiljer dessa typer av aktiviteter från att gunga fram och tillbaka med huvudet begravt i armarna eller utstöta samma ljud femtioåtta gånger i rad varje gång en bil passerar på vägen utanför är uppfattningen att det är normalt att titta på TV, ta ett par folköl eller berätta mustiga historier ur livet. Men det måste ju finnas gränser för det också.

Och jag tror att de familjer jag tänker på - som jag vet uppfyller mina kriterier för punkt ett och två - även uppfyller punkt tre. Och satt i det sammanhanget blir såväl TV-tittandet som anekdoterna repetitiva och stereotypa.

Om en individ med ett neuropsykiatriskt Big Bang befinner sig i en dylik miljö - en "Wing's Triad-miljö" - kan det vara precis den typ av miljömässig påverkan som behövs för att den växande hjärnan skall fortsätta "växa fel". Det kan vara precis den miljömässiga påverkan som ger upphov till de symtom vi idag använder oss av för att kunna ställa en diagnos. Och det kan främst av allt vara den utlösande - men alltså inte den ursprungliga - faktorn i skapandet av neuropsykiatriska handikapp som ADHD.

För att förtydliga ovanstående slutsats menar jag alltså inte att en taskig uppväxt i sig kan ge autism eller ADHD, men att omgivande ogynnsamma faktorer (den s.k. "Wing's Triad-miljön") kan visa sig ha en mycket större betydelse för var längs autismspektrum man hamnar än man är beredd att ge dem.

1. 1. Enligt en artikel i SvD.
2. 2. Enligt autismforum.se.