30
aug

Divide and Conquer

Så kommer SvP och ställer sig på torget, men vad händer? Står vi upp i vår gemensamma avsky inför nazismen - den öppna såväl som den stängda? Nej. Vi vänder oss mot ordningsmakten och spottar den i ansiktet. Håller den som ansvarig för att nazisterna står där i all sin enfald. För att de utnyttjar våra gemensamma rättigheter. Rätten att faktiskt stå där och tycka. Den rätten har de, liksom vi, och trots att det de tycker är så avskyvärt att vi går man ur huse för att visa - markera - vårt avståndstagande (se där, även där en motsägelse; i närmandet sker avståndstagandet) från nazismen, så vänder vi vårt fokus mot ordningsmakten. Polisen. Som i reflex vänder sitt mot oss. Rider ner oss brutalt, som vore vi förövarna i detta. Som vore vi de nazister vi gått dit för att protestera mot. Som vore vi de som ville inskränka våra egna demokratiska rättigheter. Och i förvirringen är det så. Blir det så.

29
maj

Missnöjets ideologi

National pride — even when practiced in the here and now — almost exclusively concerns the past. Wether it be the warrior king conquering neighboring countries some hundreds of years ago, or the former glory of the national football team (or, for all that matters, the local team), the past is what’s present in the mind of the nationalist.

27
apr

...och på radion ett reportage från Homs

"Min plikt som läkare skall jag fullgöra mot envar utan att diskriminera någon." -ur Läkareden

16
mar

See no evil, hear no evil

Dimman ligger tät. Men än täcker den inte hela landet. Det finns fortfarande vindpinade blåshål där virvelvindar håller små, små plättar av barmark synlig. MFF's styrelse utgjorde plötsligt och otippat en sådan där frisk bris som åtminstone tillfälligt förmådde skingra dimman: "MFF-FAMILJEN STÅR ENAD MOT NAZISM". Bra jobbat, och tack Håkan Jeppson för att du och resten av styrelsen kunde ändra er och faktiskt ta ett viktigt steg i samhällets kamp mot fascism.

10
mar

Landet ligger öppet, dimman ligger tät

En äng. En sådär somrig, svensk, vildvuxen äng som man kan råka på dagarna före midsommar i Glesbygdsland längs den där grusvägen ner mot stranden. Där vi stannar till på väg hemåt stugan för att plocka prästkragar och andra blommor att ställa i vasen på bordet där vi dricker vårt eftermiddagskaffe och njuter av en förvisso halvtorr men ändå så ljuvligt hembakt sockerkaka. Där vi fastnar i björnbärsriset och bränner oss på brännässlorna.

Sidor

Prenumerera på Lancefestivalen RSS

Lancefestivalen sponsrar:

Creative Commons License

© 1995 - 2013 Lancefestivalen/Jan Kjellin